Tänkte först fortsätta på förra inlägget med att fortsätta min berättelse om min väg tillbaka till mitt glada jag, men insåg att ni inte skulle orka läsa om ni såg så mycket text. Tar därför dagens händelse i detta inlägg.

Hade just klippt klart min första kund och skulle gå över till den andra salongen med pengarna när rektorn stoppar mig och ber att få prata med mig. Tyckte han lat lite barsk i rösten, så jag var rädd att jag skulle få en tillsägning för att jag inte dök upp i fredags. Istället berättade han att han sett hur jag kämpat och utvecklats under de här tre månaderna med kunder och att det borde belönas med att jag från och med nu skulle börja ta kunder i salongen så att jag får in en kassavana och möjligheten att komma närmare försäljningsprodukterna. Är verkligen roligt att han uppfattat min strävan efter att utvecklas och är tacksam för att han vill hjälpa mig. Skönt att veta att mitt hårda arbete till slut ger resultat. Jag förtjänar det här.



/Joakim