Satt på bussen på väg hem ifrån Göteborg när det kliver på en kille, i alla fall tror jag att han var det. Det var svårt att se för att han hade långt, tunnt och livlöst hår som hängde ner över ansiktet. Var säkerligen inte klippt på minst ett år. Medan han gick längs med gången börjar jag störa mig allt mer på hans utseende. Inget med honom var rätt. Stackars människa han behövde sannerligen en bögvän. Ville så gärna ta tag i hans hand och be honom sätta sig ner bredvid mig, så jag kunde lära honom ett och annat om livet. Ser det lite som en plikt till som frisör att försöka göra världen lite vackrare. Visst han kanske inte är den vackraste personen i sin omgivning, men det betyder inte att det är okej för honom att sluta klippa sig, köpa kläder för under 50-lappen bara för att de är funktionella och bära glasögon som han antagligen ärvt efter sin morfar. Bryr du dig inte om dig själv kommer ingen annan göra det heller!

/Joakim