En yngre man hittades på söndagsmorgonen död på Carl Skottbergs gata nära Slottsskogen i Göteborg. Polisen misstänker mord. På söndagskvällen hade polisen identifierat den döde. Enligt tidningen Göteborgs Posten, var det en pojke i övre tonåren.

Klockan närmar sig midnatt. Sitter vid aftonbladet för att hålla mig uppdaterad om vad som händer runt om i världen när min blick fastnar vid en artikel om en ung kille som misstänks blivit mördad. Vet inte varför jag blir så gripen av den. Kanske för att det faktiskt skulle kunna vara jag. Inte för att jag själv var nära platsen, men jag mår ändå lite dåligt. Om några dagar har de antagligen avslöjat vem killen är och alla journalister kommer att gissa vilt hur mordet gått till. Ganska respektlöst.

Kan inte riktigt släppa tanken på döden. Tänk hur jag det skulle vara om jag dog. Vad har jag lämnat för avtryck efter mig på folk i min omgivning? Vet de vem jag är? Ser framför mig hur mina nära och kära sitter stela i bänkraderna klädda i svart, möjligen gråter och det är som en tung grå slöja har släppts över alla. Är det verkligen jag?

Jag vill inte tro på att detta är sant. Jag vill tro att jag är en positiv person. En kille med en färgstark personlighet. En som sprider värme med hjälp av en så enkel sak som en kram, som visar sina känslor, som vågar stå på sig om sina åsikter och värderingar och som inte är rädd för att älska.

Skulle inte stå ut med att folk mindes mig med sorg. Jag vill att de ska minnas mig med ett leende på läpparna. Jag har aldrig varit en person som haft någon större förkärlek för svart. På min begravning vill jag att alla ska vara klädda i ljusa livfulla färger, varför inte blått, gult, vitt eller rosa? Jag har en psalm som berör mig mer än någon annan, Du omsluter mig. Annars är jag inget direkt fan av kyrklig musik. Alla som läser min blogg har nog insett vad för sorts musik som representerar mig.

Nu ska ni inte tro att det här är någon sorts avskedsbrev. Även de bästa kan få sådana här tankar. Joakim Paaso är full av livsglädje och har många fler människor att sätta sitt avtryck på eller helt enkelt bara ge dem en kram.

/Joakim

Okej, jag vet.. Den här bloggen skulle handla om mig. Kan dock inte låta bli att åter igen skriva om Britney. För att hålla mig uppdaterad gick som vanligt in på Britney-klubben på QX och såg att det inte var mindre än 90 st olästa klotterinlägg sedan gårdagen. Alla bögar var i extas. Under nattens gång hade en efter en av hennes låtar ifrån det nya albumet läckt ut. Så när jag kom in fann jag till min stora glädje att hela albumet bara låg där och väntade på mig. Som det Britneyfan jag är förväntade jag mig stordåd från hennes sida och med en suck av lättnad kan jag meddela att det här definitivt tävlar med hennes andra album om bästa album.

Britney är verkligen på väg upp mot stjärnhimmeln igen. Efter Madonnas senaste album floppat, Justin hållt sig tyst och Christina dumt nog valde att släppa en greatest hits istället för ett nytt och fräsht album är vägen fri för Britney att ta för sig, och det gör hon. I en av hennes nya låtar Kill the lights utser hon sig själv som "Queen of Pop", en titel som hon utan tvekan förtjänar efter tio år av oförglömliga hits som präglat musikhistorien.

Jag säger bara till alla er som läser det här (till många av er har jag troligen redan sagt det): KÖP SKIVAN! Ni kommer inte bli besvikna. IT'S BRITNEY BITCH!

Nog skrivet om Britney för denna gång. Dags att vända uppmärksamheten mot mig och jag ber er att gratulera mig. Igår fick jag nämligen reda på att jag kommit in på Göteborgs frisörskola. Startar den 23 februari. Det är bara hosta upp 10 000 kr för att boka mig en plats. Sen gäller det att skramla ihop de resterande 69 000 kr till februari. Det ska dock inte bli några större problem, för alla som känner mig vet att jag är en alldeles exceptionell sparare.

Det bästa med allt ihop är nog att jag äntligen fått klartecken på att jag inte kommer att bli kvar resten av mitt liv på Hulta Ängar som alla andra där. Jag kommer att skaffa mig en karriär som frisör, det som jag innerst inne alltid velat hålla på med. På grund av att man var ung och dum valde jag inte frisörlinjen på Almåsgymnasiet, trots att jag kom in. Så nu är det endast plånboken som får lida, men det gör inget. För nu vet jag att hår är coolt och därför ska jag bli frisör.

/Joakim

...oh baby baby, hon är äntligen tillbaka!

Jag är såååå lycklig miss Britney Spears har återvänt, stronger than yesterday. Första singeln Womanizer har släppts, LOVE IT! Albumet Circus väntas komma ut 28:e november. Det har kommit ut små snuttar av alla låtarna på nätet och det verkar mycket lovande må jag säga.

 I know, gay gay gay! Ändå vill jag dedikera dagens blogginlägg till Britney. Har under livets gång ofta uppfattat höga stönanden från mina vänner i stil med "produkt!" "kloner i tusental". Kanske sant, men inte för mig. 
  
Det är inte alltid en enkel resa då en pojke ska bli man, en flicka ska blomma ut till en kvinna eller hur en liten fjolla ska förvandlas till en ännu större fjolla. Det är målbrottets, fettkuddarnas och förnekelsens tid. Denna period var särskilt tung för mig, men tack vare stärkta vänskapsband och singlar som lucky och born to make you happy tog även jag mig igenom det. Hur osäker och förvirrad jag än var, fann jag alltid mig själv i något så simpelt som ett oh yeah yeah yeah. 
  
Under mina tidiga tonårsår hade punken sin framfart. Det var otänkbart att lyssna på något annat än Greenday eller Blink 182. Dessa förbyttes dock snart mot en allt mer alternativ musik. Allt som ansågs annorlunda, upprörande eller bara allmänt konsigt var lika med bra. Många valde den vägen och fann genom den sig själva, inte jag. Hur många jag än hade emot mig, som talade om för mig hur fel jag hade, stod jag där medan Britney höll mig i handen. Idag är jag tacksam för det och tillsammans med många andra som du hjälpt hälsar jag dig välkommen tillbaka!


I believe for every heart
that whispers in the dark
there's a ray of light somewhere shining through
it was sink or swim
when the tide came in
I found myself
when I found you


IT'S BRITNEY BITCH!